Undersköterskan Malin Hejdenberg orkar inte längre. Hon hör till den fjärdedel som nu har sagt upp sig och slutar inom kort.
Klockan är 16 och Malin Hejdenberg försvinner ner i källaren för att byta om. Det allra sista arbetspasset närmar sig för henne som undersköterska. I två olika omgångar har hon jobbat på Tingsbrogården, sammanlagt åtta år.
– På avdelningen Nyckelpigan har alla sagt upp sig utom en – som pluggar också, säger hon och berättar hur Tingsbrogården gått från prisat och hyllat boende till ett demensboende som kompetent personal nu flyr ifrån, säger Malin Hejdenberg.
Det är inte många år sedan som stämningen på boendet var på topp, minns hon.
– Då fanns det tid och personal. Vi hade tiden att ta hand om och vårda de boende. Och kompetensen hos personalen var högre, säger Malin Hejdenberg och berättar hur vikarier utan erfarenhet och kunskap om demensvård sedan fått täcka upp.
Tingsbrogårdens fyra avdelningar har haft åtta demenssjuka vardera, med boende i stort behov av tillsyn.
– En del brukare är oroliga, andra blir aggressiva.
Fler händer i vården. Det är vad de som nu flyr Tingsbrogården vill ha. På kort tid lämnar 11, var fjärde anställd, sina jobb.
Insändare från närstående till demenssjuka har vittnat om frustration och oro.
På Tingsbrogårdens boende är alla demenssjuka och vårdkrävande. Något som gör att var fjärde anställd har sagt upp sig, eftersom de inte orkar jobba kvar och stå för den vård som bedrivs.
Fyra avdelningar har 32 platser tillsammans. Enligt personalen har det förekommit att de behövt jobba helt själva på en avdelning, med åtta demenssjuka.
Hon berättar att hon haft ett rullande schema och fått hoppa in där det behövts på avdelningarna. Ändå har det inte räckt. Malin Hejdenberg berättar hur hon och kollegorna ofta har tvingats gå kort, och jobbat färre än de ska.
– Det har till och med hänt att jag har fått jobba ensam på en avdelning – för att det inte fanns vikarier.
Att ha ansvar för åtta boende, många med stort vårdbehov och med allvarliga bakomliggande sjukdomar förutom sin demens, beskriver Malin Hejdenberg som en enorm stress och psykisk påfrestning.
– Jag hade bara tur att det inte hände något, men det kunde det ha gjort.
När Helagotland sent i oktober granskade antalet avvikelserapporter från Tingsbrogårdens 32 platser uppgick de till 361. Där fanns boende som hittats nedkylda på golvet. Som halkat i avföring. Och som behövt hämtas akut med ambulans.
– Det är så fruktansvärt hur det har blivit. Jag tycker att det är så hemskt, för det hade inte behövt hända om vi hunnit dit, säger Malin Hejdenberg och menar att mycket handlar om bristen på personal och resurser.
Det är inte många arbetspass kvar på Tingsbrogården för Malin Hejdenberg. Hon tänker på de som blir kvar, både boende och kollegor. Själv orkar hon inte längre, och vill ha energi kvar för sin familj när hon kommer hem.
Hennes driv att få hjälpa och göra skillnad för de gamla föddes på Forsagården, äldreboendet som tidigare fanns i Lärbro.
– Jag jobbade i köket, men var mer ute hos pensionärerna. Där kändes jag behövd.
Efter att ha läst till undersköterska på Komvux har Malin Hejdenberg hunnit jobba på Stuxgården i Fårösund och vara med att öppna korttidsboende i Slite, och så jobbet hon brunnit för på Tingsbrogården.
När ett nytt schema med neddragningar lades fram i höstas blev det droppen. Inte bara för Malin. 11 av 40 har nu sagt upp sig.
– Jag skrev ut ett papper och gick in till chefen på förmiddagen och sa upp mig. På eftermiddagen samma dag var det fyra eller fem till som sa upp sig, säger hon.
Neddragningen skulle innebära en och en halv personal i grundbemanning per avdelning, med en ”löpare” som hoppade in där det behövdes.
– Vi visste att det inte kommer att fungera. Vi var så trötta och hade jobbat så lågbemannade, så länge. Många av oss blev sjuka hela tiden och slutade för att vi fått nog. Kroppen och psyket orkar inte, säger Malin Hejdenberg.
Tingsbrogården, ett stenkast på andra sidan vägen vid Bro kyrka, måste nu ersätta mångåriga medarbetare med ny personal.
Sedan i höstas har det stormat kring Tingsbrogården, där nu var fjärde anställd lämnar sina jobb.
Uppsägningen kändes som en stor lättnad. Men också som en sorg, med många tankar på de boende och den personal som nu måste jobba kvar.
Efter 21 år inom äldreomsorgen är Malin Hejdenberg färdig med regionen som arbetsgivare.
– Jag har fått ett nytt jobb som lokalvårdare i privat företag. Det är en befrielse, samtidigt kommer jag sakna jobbet på Tingsbrogården jättemycket. Egentligen tycker jag ju om att vårda och ta hand om de demenssjuka, att få fram det friska bakom det sjuka, men jag kan inte gå till jobbet och göra ett dåligt jobb. Det är inte i närheten av hur det var när jag började, det har blivit så mycket sämre.
Undersköterska inom äldreomsorgen. Ett viktigt yrke som Malin Hejdenberg brinner för, men nu lämnar.
Den 7 februari blir Malin Hejdenbergs sista dag på Tingsbrogården.
– Jag tänker på de som blir kvar, och hur de ska orka. De är trötta redan i dag och jag vet att många kollar efter andra jobb.
Tingsbrogården har tagit in extern hjälp, Jane Lindell Ljunggren som grundade Hattstugan i När.
Skulden för hur det har kunnat bli så här lägger Malin Hejdenberg på att ekonomin fått styra, och att beslut fattas långt från personalen.
– Det är okunskap uppifrån, de har inte varit på golvet och sett dem vi vårdar och vilket jobb det är.
På det privata planet, för henne själv, sambo och deras totalt fyra barn, kommer uppsägningen att göra stor skillnad.
– Jag känner bara glädje! Det ska bli så skönt att få ork till min familj när jag kommer hem från jobbet. Det har jag inte haft förut, säger Malin Hejdenberg.